1
00:00:10,270 --> 00:00:14,630
Hur ser framtidens stad ut och 
vad krävs för att den ska ge 

2
00:00:14,630 --> 00:00:16,830
minsta möjliga avtryck på 
naturen? 

3
00:00:17,310 --> 00:00:20,670
Ja, det ska vi prata om i dagens
avsnitt av klimat ekot. 

4
00:00:21,150 --> 00:00:23,990
Jag heter elin leijonberg och 
med mig här i studion har jag 

5
00:00:23,990 --> 00:00:27,150
arkitekten och forskaren 
Cornelia redeker från 

6
00:00:27,150 --> 00:00:30,950
arkitekthögskolan i Umeå. 
Under årens lopp har hon 

7
00:00:30,950 --> 00:00:34,310
studerat allt ifrån 
översvämningar, vattenbrist och 

8
00:00:34,310 --> 00:00:38,990
ökenlandskap till hur byggnader 
och platser kan utformas för att

9
00:00:38,990 --> 00:00:42,990
jobba med naturen istället för 
mot den varmt välkommen till 

10
00:00:42,990 --> 00:00:45,430
klimat ekot. 
Tack för inbjudan. 

11
00:00:47,200 --> 00:00:51,440
Du är ju arkitekt, men vad var 
det som fick dig att intressera 

12
00:00:51,440 --> 00:00:55,120
dig för hållbarhet och 
klimatanpassningar? 

13
00:00:57,190 --> 00:01:02,950
Jag kommer ju från från 
Tyskland, från renen från Köln 

14
00:01:02,950 --> 00:01:07,990
och vi hade ganska många 
översvämningar och jag studerade

15
00:01:07,990 --> 00:01:11,390
i Tyskland, men också i 
Nederländerna som är jag också 

16
00:01:11,870 --> 00:01:18,590
jätte påverkat av rising c 
levers och översvämningar från 

17
00:01:18,590 --> 00:01:20,790
ruinen också. 
Så det. 

18
00:01:20,840 --> 00:01:25,520
Var liksom en del av min 
sammanhang som jag kom från, och

19
00:01:25,520 --> 00:01:28,400
jag var jätteintresserad i 
lösningar som. 

20
00:01:28,910 --> 00:01:32,800
Kombinera utveckling. 
Ett utveckling ett bättre 

21
00:01:32,800 --> 00:01:38,200
utveckling av den byggda miljön 
tillsammans med lösningar som 

22
00:01:38,200 --> 00:01:43,390
påverkar. 
Översvämningar i ett positivt 

23
00:01:43,390 --> 00:01:48,670
sätt och naturbaserande 
lösningar, landskapsbaserande 

24
00:01:48,670 --> 00:01:55,800
lösningar. 
Är ju jätte ekonomisk bidrag. 

25
00:01:55,880 --> 00:02:01,760
Till många grejer inte. 
Inte minst till våra mål. 

26
00:02:03,470 --> 00:02:08,280
Varande och den. 
Kombination tyckte jag var 

27
00:02:08,280 --> 00:02:12,360
jättespännande. 
Du har ju jobbat både i 

28
00:02:12,360 --> 00:02:17,160
Nederländerna och i Kairo. 
Båda med sina då specifika 

29
00:02:17,160 --> 00:02:19,720
förutsättningar och nu är du här
i Umeå. 

30
00:02:20,480 --> 00:02:22,800
Vad skulle du säga är de största
skillnaderna som man står inför?

31
00:02:24,190 --> 00:02:28,710
Ja, det är ju tre olika 
klimatzoner, kan man säga från 

32
00:02:28,710 --> 00:02:34,950
tempel till åkern till 
subarktisk arktisk klimat och 

33
00:02:36,510 --> 00:02:39,080
ja. 
Utmaningar kring klimat 

34
00:02:39,120 --> 00:02:45,240
anpassning men alltså 
medtigation är ju liknande, men 

35
00:02:45,240 --> 00:02:51,480
på samma sätt jätteolikation. 
Regionalt och med stora 

36
00:02:51,800 --> 00:02:56,350
osäkerheter, eller? 
Frågesättningar hur det ska 

37
00:02:56,350 --> 00:02:58,950
faktiskt bli. 
Vi blir ju liksom. 

38
00:02:59,150 --> 00:03:03,670
Det är ju nu det händer och vi, 
vi, vi får reagera ganska snabbt

39
00:03:03,670 --> 00:03:06,350
snabbare än våra system 
fungerar. 

40
00:03:07,800 --> 00:03:10,200
Våra planeringssystem våra 
utveckling, det är ju ganska 

41
00:03:10,200 --> 00:03:17,680
långsamt så det är ett stort 
utmaning att jobba i ett bra 

42
00:03:17,680 --> 00:03:23,120
sätt. 
I våra planeringskultur för att 

43
00:03:23,480 --> 00:03:31,070
driva transformationsprocessen. 
Och om man tittar på dom olika 

44
00:03:31,070 --> 00:03:35,350
klimatzoner jag har jobbat i är 
det jag också, inte bara en 

45
00:03:35,350 --> 00:03:42,150
geografisk och klimatrelaterad 
frågesättning, men jättemycket 

46
00:03:42,150 --> 00:03:48,030
så också beroende på kulturen. 
Så det tycker jag är 

47
00:03:48,030 --> 00:03:51,950
jättespännande därför att för 
att vara. 

48
00:03:52,000 --> 00:03:59,350
Framgångsrik behöver det. 
Att alla är med och det? 

49
00:04:00,200 --> 00:04:05,320
Händer på jätte olika sätt på 
olika platser, inte bara från 

50
00:04:05,320 --> 00:04:10,440
från planeringssystemen på 
plats, men också från samhället 

51
00:04:10,920 --> 00:04:16,160
och och hur man vill bo, hur man
lever, vilka vilka traditioner 

52
00:04:16,160 --> 00:04:20,240
man har, hur man är vant att 
hantera grejer, hur samhället 

53
00:04:20,240 --> 00:04:24,380
jobbar tillsammans, bara att 
göra en exempel nu här i Sverige

54
00:04:24,380 --> 00:04:26,480
och det tycker jag är 
jättespännande är. 

55
00:04:27,350 --> 00:04:33,150
Att det redan finns ett ett 
samarbete om man tittar på flera

56
00:04:33,150 --> 00:04:37,070
bostadsområdet och 
bostadsrättsföreningar som är 

57
00:04:37,070 --> 00:04:42,470
jättebra att organisera sig 
själv att dela tvättstugan till 

58
00:04:42,470 --> 00:04:47,950
exempel där där finns redan en 
kultur på plats, hur folk jobbar

59
00:04:47,950 --> 00:04:52,110
tillsammans, bo tillsammans och 
och det är inte någonting nytt 

60
00:04:52,110 --> 00:04:55,750
som bokemenskaper, till exempel.
Men det är någonting som har 

61
00:04:55,750 --> 00:04:59,870
funnits längre här. 
Och och jag tror att det är 

62
00:04:59,950 --> 00:05:07,150
jättebra för att vidareutveckla 
samarbete också för invånare 

63
00:05:07,150 --> 00:05:10,430
tillsammans med kommuner, med 
planerare med alla som är 

64
00:05:10,430 --> 00:05:12,950
inblandat. 
Men jag tänker att i 

65
00:05:12,950 --> 00:05:17,990
Nederländerna där är man ju då 
uppvuxen också med det här 

66
00:05:17,990 --> 00:05:20,470
ständiga hotet av 
översvämningar. 

67
00:05:21,310 --> 00:05:25,070
Om man jämför med Sverige och 
Umeå så har vi ju inte riktigt 

68
00:05:25,070 --> 00:05:27,350
haft någonting sånt. 
Hur tänker? 

69
00:05:27,400 --> 00:05:31,150
Du kring det? 
Ja, det känner man i Sverige. 

70
00:05:32,920 --> 00:05:37,000
Ganska tydligt när man kommer 
utifrån är. 

71
00:05:37,080 --> 00:05:41,280
Att att det är ganska nytt att 
känna ett hot. 

72
00:05:42,840 --> 00:05:48,000
Och det är ju flera hot som 
kommer nu på på som kommer nu 

73
00:05:48,000 --> 00:05:50,400
samtidigt. 
Det är klimatförändring. 

74
00:05:50,720 --> 00:05:54,880
Det är beredskapsfrågor och de 
passar ju också ganska bra ihop 

75
00:05:55,840 --> 00:06:03,030
på flera sätt men också. 
Supply chain disruptions det vet

76
00:06:03,030 --> 00:06:04,470
jag inte hur man säger det var 
så. 

77
00:06:04,510 --> 00:06:08,550
Leverans ju. 
Precis så så så alla de 

78
00:06:08,550 --> 00:06:13,680
frågesättningar. 
På samma tid eller utmaningar 

79
00:06:13,680 --> 00:06:19,080
som kommer samtidigt på samma. 
Sätt som vi har ett stort 

80
00:06:19,080 --> 00:06:22,080
utvecklingsprojekt med den gröna
omställning. 

81
00:06:24,800 --> 00:06:28,800
Blir ju liksom ett ett 
sammanhang som vi inte vant. 

82
00:06:31,390 --> 00:06:35,030
Speciellt här i Sverige var det 
har varit lite kris skulle jag 

83
00:06:35,030 --> 00:06:39,600
säga om man. 
Om man tittar på andra platser i

84
00:06:39,600 --> 00:06:42,520
världen. 
Folk är ganska känner sig 

85
00:06:42,520 --> 00:06:46,520
jättetrygg. 
De litar på på regeringen på 

86
00:06:46,520 --> 00:06:53,720
systemet på. 
Welfare och och jag tror, där 

87
00:06:53,720 --> 00:06:58,800
finns stora förändringar som 
händer just nu som som ja. 

88
00:06:59,080 --> 00:07:01,520
Blir en utmaning men men kanske 
på samma sätt. 

89
00:07:01,990 --> 00:07:06,310
Här också att Sverige är ganska 
resilienta för att man har ett 

90
00:07:06,310 --> 00:07:09,230
förtroende och det är ju 
jätteviktigt. 

91
00:07:10,920 --> 00:07:13,560
Om man ser då till de 
klimatanpassningar som behöver 

92
00:07:13,560 --> 00:07:20,480
göras för den förändrade. 
Den förändrade världen så att 

93
00:07:20,480 --> 00:07:22,520
säga de klimatförändringar som 
sker. 

94
00:07:24,040 --> 00:07:26,520
Hur skiljer de sig åt eller 
skiljer de sig igen? 

95
00:07:26,520 --> 00:07:29,280
Så åt mellan om man säger Skåne 
och umeå. 

96
00:07:30,400 --> 00:07:33,270
Är det olika? 
Ja, jag tänker. 

97
00:07:33,270 --> 00:07:38,590
De är på visst sätt liknar de 
varandra men men också inte. 

98
00:07:39,030 --> 00:07:43,830
Vi har ju inget inget riktigt 
utmaning kring. 

99
00:07:45,520 --> 00:07:51,520
Högnande havsnivåer havsnivåerna
här i Umeå som är ett stort 

100
00:07:51,520 --> 00:07:57,280
utmaning i Öresundsregionen men 
här. 

101
00:07:57,360 --> 00:08:02,000
Är det ju mer att forskare här 
på universitet även har ju 

102
00:08:02,000 --> 00:08:04,110
visat. 
I actic händer 

103
00:08:04,110 --> 00:08:07,550
klimatförändringen. 
Jag tror fyra gånger snabbare än

104
00:08:07,550 --> 00:08:13,350
på andra platser i världen, så 
det händer så fort vi. 

105
00:08:13,400 --> 00:08:17,000
Och vi ser ju redan nu i vinter 
när vi har ganska stora 

106
00:08:17,000 --> 00:08:21,760
förändringar i temperaturen. 
Fluktuationer som händer så så 

107
00:08:21,760 --> 00:08:25,680
det har ju ett stort påverkan på
isbildning. 

108
00:08:27,160 --> 00:08:32,159
Alltid från vardags problem som 
halkning och och vad det betyder

109
00:08:32,159 --> 00:08:35,080
för infrastrukturen att vara 
förberedd. 

110
00:08:35,230 --> 00:08:43,549
Men har också långa toreperioder
i sommarna och och och mycket 

111
00:08:43,549 --> 00:08:48,110
längre odlingssäsongen är som 
kanske är en fördel här uppe 

112
00:08:48,110 --> 00:08:52,070
också om man tänker 
matförsörjning lokalt. 

113
00:08:53,760 --> 00:09:01,080
Men klimatförändring. 
Har liknande problemsättningar i

114
00:09:01,080 --> 00:09:04,520
Kairo i Nederländerna och här 
och det handlar om. 

115
00:09:06,230 --> 00:09:11,270
Tolleder eller to match, det är 
för varmt eller för mycket regn 

116
00:09:11,950 --> 00:09:19,550
för lång tid, så på grund av 
storskaliga klimatförändringar 

117
00:09:19,550 --> 00:09:24,910
är det ju så att att 
waterperiods stannar för ett 

118
00:09:24,910 --> 00:09:30,070
längre period och det skapar nya
utmaningar. 

119
00:09:30,150 --> 00:09:34,760
Det är ju inte verkligen. 
Så att det räknar så mycket mer 

120
00:09:34,760 --> 00:09:38,400
eller så mycket mindre, men 
fördelning har förändrats på ett

121
00:09:38,400 --> 00:09:41,550
sätt. 
Så hur kan vara byggda miljön 

122
00:09:41,550 --> 00:09:46,670
till exempel hantera såna här 
stark regn situationer? 

123
00:09:46,670 --> 00:09:52,430
Hur kan vi säkerställa att det 
finns i nog retension i de öppna

124
00:09:52,470 --> 00:09:54,590
ytor? 
Hur kan vi tänka att vara 

125
00:09:54,590 --> 00:09:58,110
byggnader kan bidra till att 
att. 

126
00:10:01,120 --> 00:10:04,960
Samlarvatten återanvänder 
vatten. 

127
00:10:06,480 --> 00:10:11,200
Att tänka hur våra byggnader kan
vara bättre isolerad för 

128
00:10:11,200 --> 00:10:17,110
värmare, sommarna för kallra. 
Kallrare vinterna till exempel 

129
00:10:18,670 --> 00:10:20,640
och. 
Där finns jättemycket. 

130
00:10:20,640 --> 00:10:26,440
Vi kan göra att att renovera den
bebyggda miljön vi redan har. 

131
00:10:28,030 --> 00:10:34,510
Och det tänker jag en av våra 
största uppdrag nu också att att

132
00:10:34,510 --> 00:10:39,430
titta på det vi har redan byggt 
också för att omnyttja det vi 

133
00:10:39,430 --> 00:10:42,390
har redan byggt. 
Kanske vi har mindre behov av 

134
00:10:42,390 --> 00:10:47,470
kontorslandskap, men vi har ju 
definitivt behov av bostäder. 

135
00:10:48,910 --> 00:10:52,550
Allt över Sverige och jag skulle
säga allt över världen. 

136
00:10:52,870 --> 00:10:56,270
Vi är ju en situation som är 
ganska marknadsdriven. 

137
00:10:56,270 --> 00:11:02,790
Det har varit ett commodication 
av bostadsområdet i hela världen

138
00:11:03,150 --> 00:11:07,190
och det har jag. 
Det har ju utvecklats till ett 

139
00:11:07,190 --> 00:11:10,270
socialt problem och om man 
tänker. 

140
00:11:11,350 --> 00:11:16,350
Att såna existentiella 
ifrågasättningar driver 

141
00:11:16,350 --> 00:11:19,430
människorna i samhället. 
Var ska jag bo? 

142
00:11:19,430 --> 00:11:23,710
Hur ska jag betala för det? 
Så finns där liksom kanske inte 

143
00:11:23,710 --> 00:11:27,590
så mycket intresse i 
klimatförändringar och hur man 

144
00:11:27,590 --> 00:11:30,710
kan bidra till samhället i 
storhet. 

145
00:11:31,030 --> 00:11:38,640
Men då är det liksom mer. 
Att titta på sin egen situation 

146
00:11:38,920 --> 00:11:42,160
och jag tänker, där har vi i 
Europa. 

147
00:11:42,710 --> 00:11:48,360
Haft ett system som. 
Source a wellfair State som 

148
00:11:48,440 --> 00:11:52,760
skulle ha varit jättebra i den 
här situationen för att 

149
00:11:52,760 --> 00:11:56,480
tillsammans driver en 
planeringsprocess som. 

150
00:11:57,990 --> 00:12:02,750
Kan säkerställa att vara byggda 
miljö kan hantera dom nya 

151
00:12:02,750 --> 00:12:07,470
utmaningar som vi har, men den 
situationen har ju förändrats 

152
00:12:07,710 --> 00:12:13,190
radikalt, så nu måste vi hitta 
nya sätt att att göra det 

153
00:12:13,190 --> 00:12:19,310
tillsammans är det är det i 
sammanhang med hur vi bor 

154
00:12:19,310 --> 00:12:23,960
tillsammans, hur vi delar ut. 
Hur minskar vi dem ute? 

155
00:12:23,960 --> 00:12:28,800
Vi behöver och det är igen om vi
tänker nybyggnader. 

156
00:12:28,800 --> 00:12:30,840
Det handlar ganska mycket om 
att. 

157
00:12:31,590 --> 00:12:36,710
Hur kan vi klara oss på mindre 
plats i våra? 

158
00:12:36,760 --> 00:12:40,040
Ekologisk fotavtryck måste 
minskas. 

159
00:12:40,040 --> 00:12:44,760
Våra energiförbruk måste 
minskas, så det handlar ju om 

160
00:12:44,760 --> 00:12:50,280
att använder återvunnen 
material, att återanvända 

161
00:12:50,280 --> 00:12:54,880
byggnader som står tungt allt 
övervälden, inte bara i Sverige,

162
00:12:54,880 --> 00:12:57,840
men som måste. 
Där måste vi hitta nya 

163
00:12:57,840 --> 00:12:59,560
lösningar. 
Hur? 

164
00:13:02,680 --> 00:13:05,470
Finansiella. 
Incenthus. 

165
00:13:07,520 --> 00:13:12,760
Driver processen hur 
lagstiftning hjälper till hur 

166
00:13:12,760 --> 00:13:16,600
det blir möjligt att göra såna 
förändringar snabbare. 

167
00:13:18,080 --> 00:13:23,120
Och när vi bygger nytt kan man 
ju titta på alla de kvantitativa

168
00:13:23,120 --> 00:13:30,120
parametrarna som mäter 
koldioxidutsläpp embed koldioxid

169
00:13:30,120 --> 00:13:35,200
i byggnaden och där händer ju 
jättemycket just nu med nya 

170
00:13:35,200 --> 00:13:38,790
material. 
Från från nya. 

171
00:13:42,400 --> 00:13:47,870
Nya betong. 
Tillsammansättning. 

172
00:13:49,110 --> 00:13:54,670
Och hur vi använder trä, men 
också så produkter från 

173
00:13:54,670 --> 00:13:58,790
träindustrin i sammanhang med 
andra produkter, missilum, 

174
00:13:58,790 --> 00:14:02,110
svampar. 
De kan bidra till isolering. 

175
00:14:02,110 --> 00:14:07,470
Där finns jättemycket som händer
just nu, men även traditionen i 

176
00:14:07,630 --> 00:14:12,030
i i de nordiska länderna att 
flytta hus. 

177
00:14:12,310 --> 00:14:17,590
Om vi tittar mer regionalt och 
vi ser alla de gamla timberhus 

178
00:14:17,590 --> 00:14:23,030
också från landsbygden som står.
Det är tre av ett jättehög 

179
00:14:23,030 --> 00:14:27,830
kvalitet och jag skulle säga om 
vi hittar ett bra sätt att 

180
00:14:27,830 --> 00:14:33,350
återanvända det material som 
finns där så har du även ett ett

181
00:14:33,350 --> 00:14:38,470
liksom. 
Kulturellt dimension därför att 

182
00:14:38,470 --> 00:14:42,110
det har någonting att göra med 
låg. 

183
00:14:42,160 --> 00:14:46,320
Ett lokalt sätt att bygga och 
och och det tror jag är 

184
00:14:46,320 --> 00:14:52,760
jätteviktigt att inte bara blir 
en teknisk lösning man, men folk

185
00:14:52,760 --> 00:14:56,720
måste också känna sig hemma i 
det som händer. 

186
00:14:57,360 --> 00:15:02,000
Och jag tänker den 
grannskapsgala och den regionala

187
00:15:02,000 --> 00:15:06,990
skalan spelar ett stort roll. 
Om vi tänker på staden, det är 

188
00:15:06,990 --> 00:15:14,030
ju det idag om vi tänker på 
staden och vi tänker om den 

189
00:15:14,030 --> 00:15:20,030
staden mellan. 
Myrorna, traditionellt en den 

190
00:15:20,030 --> 00:15:24,350
historisk staden och den 
kompakta stadsmodellen. 

191
00:15:24,350 --> 00:15:29,110
Den 15 minut stadsmodellen är 
liksom. 

192
00:15:29,110 --> 00:15:34,630
Hur kan vi effektivisera våra 
stad för att minska våra 

193
00:15:34,630 --> 00:15:39,920
fotavtryck är? 
Ju enfrågasättning och hur kan 

194
00:15:39,920 --> 00:15:44,200
vi även bli mer reginerativt så 
våra städer blir en del av den 

195
00:15:44,200 --> 00:15:49,120
här metabolistisk? 
Väg framåt. 

196
00:15:50,030 --> 00:15:55,030
Vi tänker att våra våra sopp 
blir våra energi. 

197
00:15:55,030 --> 00:15:58,950
Det händer ju redan och det 
förändras ju nu också om man 

198
00:15:58,950 --> 00:16:04,070
tänker på Umeå med utvecklingar 
i dova eller umeå ico Industrial

199
00:16:04,070 --> 00:16:06,590
park som är jättespännande och 
drivande. 

200
00:16:06,950 --> 00:16:11,470
Men på samma sätt är de nya 
industriella utvecklingar 

201
00:16:11,870 --> 00:16:16,840
jättestort 500 hektar. 
Och det? 

202
00:16:16,840 --> 00:16:22,270
Det är en storlek. 
Påmarken och utbredning på 

203
00:16:22,270 --> 00:16:27,390
marken som har varit skog innan.
Så där måste vi också 

204
00:16:27,390 --> 00:16:32,350
säkerställa att vi inte 
missförstå en optimering av våra

205
00:16:32,350 --> 00:16:40,470
stad och och lägga problem och 
skapa nya problem utanför därför

206
00:16:40,470 --> 00:16:44,030
att vi fragmenterar den 
landskapet som spelar. 

207
00:16:44,640 --> 00:16:49,800
Ett jättestort system ett skoll 
om man tänker biodiversitet om 

208
00:16:49,800 --> 00:16:52,710
man tänker. 
Vattenhantering om man tänker 

209
00:16:52,710 --> 00:16:57,070
klimat. 
Vi pratar alltid om Amazonas. 

210
00:16:57,070 --> 00:17:02,510
Vi pratar alltid om andra 
platser, men men jag tänker, det

211
00:17:02,510 --> 00:17:07,349
händer ganska mycket kring 
fragmentering av landskapet här 

212
00:17:07,750 --> 00:17:14,040
som vi är inte. 
Som vi måste hantera på ett 

213
00:17:14,040 --> 00:17:17,119
bättre sätt. 
Men kan man då bygga ett 

214
00:17:17,119 --> 00:17:18,839
samhälle utan att ge avkall på 
naturen? 

215
00:17:20,150 --> 00:17:22,670
Nej, det blev jag ganska svårt 
skulle jag säga. 

216
00:17:22,790 --> 00:17:27,630
Men vi kan bli mycket bättre och
även om vi tittar på våra 

217
00:17:27,630 --> 00:17:33,510
infrastruktur så är det ju också
en stor ifrågasättning hur man 

218
00:17:33,510 --> 00:17:40,760
hanterar. 
Problem av våra centrala system 

219
00:17:40,840 --> 00:17:47,030
om vi har. 
En situation som är som vi måste

220
00:17:47,030 --> 00:17:53,390
också hitta småskaliga system 
och infrastruktursystemet som 

221
00:17:53,390 --> 00:17:57,230
kan bidra till att göra mer 
resilienter. 

222
00:17:57,790 --> 00:18:02,230
Nu är vi inte bara här i Umeå, 
men för det mesta beroende på 

223
00:18:02,230 --> 00:18:06,910
ett centralt system, för 
vattenhantering, för el etcetera

224
00:18:07,910 --> 00:18:09,760
och då. 
Här uppe är det jag också 

225
00:18:10,400 --> 00:18:14,350
frågeställning om mat. 
Som kommer utifrån. 

226
00:18:14,350 --> 00:18:18,390
Jag tror vi kan bidra med 5 % 
till våra matproduktion här 

227
00:18:18,390 --> 00:18:22,990
regionalt, så det är ju också en
frågeställning, hur beroende är 

228
00:18:22,990 --> 00:18:30,240
vi på systemen och hur? 
Volulerable hur sårbara 

229
00:18:30,240 --> 00:18:36,160
sårbarare är de och där. 
Tänker ju behövs ett plan B och 

230
00:18:36,160 --> 00:18:43,200
en plan b är liksom man. 
Pratar om i klimatanpassnings. 

231
00:18:43,750 --> 00:18:49,790
Diskosen som safe to feyer om vi
tänker gröna omställningar så är

232
00:18:49,790 --> 00:18:53,030
det ju ganska liksom. 
Vi har väldigt lite tid att 

233
00:18:53,030 --> 00:18:55,030
evuera. 
Vi har ganska. 

234
00:18:58,000 --> 00:19:01,080
Så bätt också när det kommer 
till. 

235
00:19:03,880 --> 00:19:07,040
Globala utvecklingar, det vill 
säga vi gör också i 

236
00:19:07,040 --> 00:19:13,640
industriområdet och det har 
gjort jättestort påverkan på den

237
00:19:13,640 --> 00:19:17,590
regionala lokala skalan. 
Med jättemycket ansvar vid 

238
00:19:17,590 --> 00:19:22,070
kommunerna och jag tänker, där 
är det också en frågesättning, 

239
00:19:22,310 --> 00:19:27,630
hur kan vi skapa ett modell som 
ska bidra om förändringar som 

240
00:19:27,670 --> 00:19:34,110
kommer som en förväntat, men som
som gör ingen skada om de kommer

241
00:19:34,510 --> 00:19:38,550
liksom? 
En no wee gred Solutions så att 

242
00:19:38,550 --> 00:19:44,600
säga och och kan. 
Där kan landskapsbaserade 

243
00:19:44,600 --> 00:19:48,600
lösningar, naturbaserade 
lösningar spela ett stort 

244
00:19:48,600 --> 00:19:54,320
strategisk roll utan att vara 
ekonomisk så kravande, men. 

245
00:19:55,320 --> 00:19:59,000
Om man då tittar på själva 
arkitekturen och byggnaderna och

246
00:19:59,000 --> 00:20:02,120
så hur, hur skulle de behöva 
förändras, tänker du? 

247
00:20:03,590 --> 00:20:08,990
Jag tänker vi måste. 
Förändra hur vi bygger, men 

248
00:20:08,990 --> 00:20:12,470
också hur vi bor. 
Så om vi tittar på våra 

249
00:20:12,470 --> 00:20:16,430
klimatutsläpp är det ju inte 
bara byggnadssektorn, men det är

250
00:20:16,430 --> 00:20:20,510
också hur vi faktiskt använder 
våra byggnader och. 

251
00:20:23,360 --> 00:20:27,760
Där är det ju enfrågasättning. 
Hur bra är byggnader isolerad? 

252
00:20:28,680 --> 00:20:34,160
Hur mycket energi använder vi i 
byggnader och på samma sätt 

253
00:20:34,160 --> 00:20:36,880
också? 
Hur kan våra byggnader faktiskt 

254
00:20:36,880 --> 00:20:40,030
bli en del? 
Del av den som det som 

255
00:20:40,030 --> 00:20:47,350
produceras kanske matproduktion 
kanske energieffektivisering, 

256
00:20:47,670 --> 00:20:52,350
kanske vattenhantering. 
Det kan hända på ett helt annat 

257
00:20:52,350 --> 00:20:57,760
sätt på byggnadsskala men också.
I ett små ära sammanhang 

258
00:20:57,760 --> 00:21:03,120
grannskap och vi ser det ju 
också nu med energi gemenskap. 

259
00:21:03,240 --> 00:21:05,880
Vi ser det med grå 
vattenhantering, 

260
00:21:05,880 --> 00:21:10,720
regnvattenhantering. 
Etcetera, så där finns 

261
00:21:10,720 --> 00:21:14,710
jättemycket. 
Mycket utvecklingsrum och 

262
00:21:14,750 --> 00:21:19,350
speciellt när man tittar på det 
området som verkligen behövs 

263
00:21:19,350 --> 00:21:25,150
renovering nu, till exempel med 
miljonprogrammet och där har vi 

264
00:21:25,150 --> 00:21:31,870
många platta tak som skulle 
jätte på ett jättebra sätt bidra

265
00:21:31,870 --> 00:21:37,950
till till såna lösningar. 
Gröna tak, växthus på tak och så

266
00:21:37,950 --> 00:21:41,200
vidare och. 
Vi jobbar ju i våra 

267
00:21:41,200 --> 00:21:45,640
forskningsgrupp designing 
cykelse ad sixy ford degrees. 

268
00:21:47,350 --> 00:21:50,550
And the water Energy, food 
neccess kring såna 

269
00:21:50,550 --> 00:21:55,230
ifrågasättningar beroende på 
Bengt warnes naturhusmodell från

270
00:21:55,230 --> 00:22:00,110
sjuttiotalet. 
Och det har ju utvecklats kring 

271
00:22:00,110 --> 00:22:04,070
principen att byggnaden själv 
som är liksom inbyggd i ett 

272
00:22:04,070 --> 00:22:09,680
växthus. 
Har ett minskad energibehov kan 

273
00:22:09,680 --> 00:22:14,200
ha ett cirkulärt vattensystem 
för återanvändning och kan också

274
00:22:14,200 --> 00:22:19,070
bidra. 
Med ett längre odlingssäsong. 

275
00:22:21,960 --> 00:22:25,640
Och kanske även bidra med att 
odla? 

276
00:22:27,440 --> 00:22:31,200
Frukt och andra grejer som 
normalt inte växer här uppe, men

277
00:22:31,200 --> 00:22:36,800
som vi importerar från långa 
vägar med långa vägar sådär. 

278
00:22:38,640 --> 00:22:42,720
Tänker jag har vi en modell som 
är redan 50 år gammal och där är

279
00:22:42,720 --> 00:22:47,350
ju ifrågasättning varför? 
Är inte allting byggts på 

280
00:22:47,350 --> 00:22:53,430
naturhus princip men, men 
utmaningen där är att uppskalera

281
00:22:53,430 --> 00:22:58,150
det från ett liksom en 
familjehusskalan till ett 

282
00:22:58,590 --> 00:23:01,950
flerbostadsområdet där det inte 
liksom. 

283
00:23:02,870 --> 00:23:06,750
En familj som tycker att det är 
spännande och vill bo så här, 

284
00:23:06,750 --> 00:23:09,910
men där är det ju ett helt annat
ifrågasättning kring 

285
00:23:09,910 --> 00:23:14,190
organisation, hur hanterar man 
det för? 

286
00:23:14,240 --> 00:23:17,280
Är det en företag är det en 
bostadsrättsförening? 

287
00:23:17,640 --> 00:23:23,640
Hur hamnar man på taket? 
Det behövs kanske ett lyft och 

288
00:23:23,640 --> 00:23:30,190
så vidare så. 
Vem vem vem driver det när det 

289
00:23:30,190 --> 00:23:35,910
installeras och där finns ju 
också många initiativ om man 

290
00:23:35,910 --> 00:23:40,550
tänker här i Umeå på 
kollektivhusgruppen. 

291
00:23:40,550 --> 00:23:46,750
De är jätteintresserad och att 
bo på mindre yta personligt. 

292
00:23:46,750 --> 00:23:53,030
Men att ha mer kollektivplats 
och de är intresserad i att. 

293
00:23:53,160 --> 00:23:56,560
Odla tillsammans att laga mat 
tillsammans, äta tillsammans. 

294
00:23:57,030 --> 00:24:02,390
Så där finns också i samhället 
ett intresse skulle jag säga att

295
00:24:02,390 --> 00:24:07,510
att göra grejer tillsammans, men
vi har ju på andra håll 

296
00:24:07,510 --> 00:24:11,950
individualisering som har 
utvecklats de sista decennier 

297
00:24:12,150 --> 00:24:16,390
och också digitalisering som 
bidrar till att välja är inte så

298
00:24:16,390 --> 00:24:22,640
beroende på. 
Relationer mellan människorna på

299
00:24:22,640 --> 00:24:26,040
plats. 
På plats så så den platsbaserade

300
00:24:26,360 --> 00:24:34,430
angreppssätt lokalt jag tror. 
Blir centralt i våra lucka. 

301
00:24:34,520 --> 00:24:41,000
Att att att vara beredd att ta 
på oss de här utmaningar som som

302
00:24:41,240 --> 00:24:44,440
är redan här. 
Och det tänker jag måste vara en

303
00:24:44,440 --> 00:24:48,720
utmaning i Sverige som är väl 
världens mest individualiserade 

304
00:24:48,720 --> 00:24:51,040
land tror. 
Jag. 

305
00:24:51,120 --> 00:24:53,600
Ja ja. 
Vi ska klara oss själva erbjuder

306
00:24:53,600 --> 00:24:58,960
vi om hjälp. 
Jag gör inte så säkert att. 

307
00:24:59,710 --> 00:25:03,550
Från mina erfarenheter på andra 
platser, att det är inte 

308
00:25:04,270 --> 00:25:09,470
liknande i Tyskland eller andra 
länder det är. 

309
00:25:11,880 --> 00:25:17,870
Säkert så att vi tänker att. 
Det blir löst centralt. 

310
00:25:17,990 --> 00:25:20,910
Just det. 
Och där tror jag behövs en 

311
00:25:20,910 --> 00:25:22,030
förändring. 
Ja. 

312
00:25:26,550 --> 00:25:31,550
Om vi då blickar framåt om vi 
börjar med 25 år framåt i tiden 

313
00:25:31,550 --> 00:25:34,750
20, 50. 
Vi är ju faktiskt snart där 

314
00:25:35,270 --> 00:25:40,760
ändå. 
Om du får bestämma nu, hur ser 

315
00:25:40,880 --> 00:25:43,280
hur har våra städer förändrats 
då? 

316
00:25:43,760 --> 00:25:52,440
Hur ser de ut? 
Ja, jag skulle tänka, vi är ju 

317
00:25:52,440 --> 00:25:57,320
redan på ett bra väg framåt om 
man tänker på Sverige och. 

318
00:25:59,270 --> 00:26:04,150
Och klimatet neutral City som 
umeå är ju också en del av som 

319
00:26:04,150 --> 00:26:08,230
bara tittar till 20 35 20 30 20 
35. 

320
00:26:10,040 --> 00:26:12,680
Där finns ju redan ett 
målsättning med en 

321
00:26:12,680 --> 00:26:17,720
tidsperspektiv och det bör även 
om vi inte når våra mål till 

322
00:26:17,720 --> 00:26:21,760
tjugotrettiofem så har vi gjort 
det hjälper ju att sätta ett 

323
00:26:21,760 --> 00:26:27,840
sånt liksom tidsplan och 
kvantitativt förståelse. 

324
00:26:28,350 --> 00:26:33,230
Kring våra utmaningar och där 
tänker ju händer redan 

325
00:26:33,310 --> 00:26:37,550
jättemycket också på europeisk 
nivå med 

326
00:26:37,550 --> 00:26:40,470
finansieringsinstrumenten nu 
med. 

327
00:26:42,720 --> 00:26:48,240
Kontrakter mellan städerna, som 
är en del av Climate neutralcyes

328
00:26:49,120 --> 00:26:56,080
så så så alla alla gör just it 
yttersta att att driva. 

329
00:26:56,160 --> 00:27:00,070
Förändringsprocessen. 
Även om det är någonting nytt 

330
00:27:00,070 --> 00:27:05,270
för alla inblandad så det behövs
samarbete mellan Europa, 

331
00:27:05,830 --> 00:27:13,230
nationell nivå och i Sverige är 
ju kommunerna jätteansvariga och

332
00:27:13,670 --> 00:27:18,190
jag tänker i framtiden behöver 
regionen spela ett större roll? 

333
00:27:19,920 --> 00:27:26,160
Inte bara som politiskt område, 
men också om man tittar på vad. 

334
00:27:26,400 --> 00:27:33,310
Ensystem om man tittar på. 
Mobilitetsfrågor, försörjning 

335
00:27:33,310 --> 00:27:37,550
etcetera, så jag tänker staden 
är bra för nästa för att det är 

336
00:27:37,550 --> 00:27:41,230
ett politiskt område som vi 
redan har en politisk 

337
00:27:41,230 --> 00:27:45,720
begränsning. 
Men jag tror att regionen spelar

338
00:27:45,720 --> 00:27:52,040
stora roll och även på nationell
nivå behövs det mer styrning att

339
00:27:52,040 --> 00:27:55,960
att möjliggöra att vi lära oss 
från varandra. 

340
00:27:57,640 --> 00:28:02,680
I den systemen via i nu är det 
ju ganska utmanande att alla ska

341
00:28:02,680 --> 00:28:05,230
lära. 
Från våra andra i ett i ett 

342
00:28:05,270 --> 00:28:11,310
visst svar logik att lära från 
bäst praktisk ex. 

343
00:28:11,760 --> 00:28:15,320
Empel från på olika platser 
kanske det funkar bättre i 

344
00:28:15,320 --> 00:28:17,240
Sverige därför att det inte är 
så stort, men. 

345
00:28:18,840 --> 00:28:23,800
Jag tänker, det behövs även mer 
top down styrning om man tänker,

346
00:28:23,800 --> 00:28:29,040
hur ska staden se ut i en 
frågeställning 25 år framåt? 

347
00:28:29,040 --> 00:28:33,360
Då tror jag skulle jag önska 
att. 

348
00:28:33,910 --> 00:28:39,030
Vi är inte mindre glad att bero 
på mindre yta. 

349
00:28:40,390 --> 00:28:45,550
Att tänka mer i sällskap 
samhället sammanhang att tycka 

350
00:28:45,550 --> 00:28:54,280
att det är roligt och dela. 
Att cykla att odla. 

351
00:28:57,000 --> 00:29:05,280
Och att tänker att våra ytor är 
inte så täta, men att de är mer 

352
00:29:05,480 --> 00:29:11,670
permibel för att hantera vatten.
Att skapa bättre mikrokliklig 

353
00:29:11,670 --> 00:29:19,230
mat att vara? 
Tak är gröna i. 

354
00:29:19,280 --> 00:29:24,480
Att isolera byggnader att att 
samla vatten, att vi 

355
00:29:24,480 --> 00:29:30,520
återanvänder våra vatten, att vi
hittar lösningar kring växtbädd 

356
00:29:31,920 --> 00:29:36,920
och andra tekniska lösningar, 
småskaliga lösningar som 

357
00:29:37,080 --> 00:29:42,720
ackumulativt gör att förändring 
på ett systemisk skala skulle 

358
00:29:42,720 --> 00:29:48,710
jag säga och att vi alla. 
För våra direkt området det är 

359
00:29:48,710 --> 00:29:52,470
ju stort förändring som som vi 
är också. 

360
00:29:56,110 --> 00:30:00,550
Som vi som vi upplever just nu 
jag också, som jag sa innan att 

361
00:30:00,550 --> 00:30:03,110
vi, vi. 
Vi är ett samhället där vi 

362
00:30:03,510 --> 00:30:09,710
börjar ta ansvar igen och det är
man mer varmt med, tänker jag på

363
00:30:09,710 --> 00:30:15,390
på glasbyggden än i stan också. 
Så hur ser det ut i ett Urban 

364
00:30:15,390 --> 00:30:20,120
modell? 
Kommer vi se naturhus inne i 

365
00:30:20,120 --> 00:30:23,950
stan och liknande? 
Det skulle jag. 

366
00:30:23,950 --> 00:30:29,800
Jag tänker naturhus i olika. 
I olika utformningar, men kanske

367
00:30:29,800 --> 00:30:32,400
naturhusprinciper. 
Just det. 

368
00:30:34,120 --> 00:30:36,280
Cornilla stort tack för att du 
var med i klimatet. 

369
00:30:36,480 --> 00:30:38,800
Ja tack så mycket för inpidaren.
Spännande. 

370
00:30:40,000 --> 00:30:41,920
Jag heter elin lejonberg och 
klimat ekot. 

371
00:30:41,920 --> 00:30:44,920
Det gör jag tillsammans med 
energi och klimatrådgivningen på

372
00:30:44,920 --> 00:30:47,040
Umeå kommun. 
Tack som har lyssnat.